Vår Morfar sa alltid;

En Advokat, en Läkare och en Brandman behöver man förhoppningsvis endast en gång i livet.
En bonde behöver man varje dag,
tre gånger om dagen.

HÄr kommer snart något kortfattat om gården, vårt mål och vision. Vad är HamraGård i dag?

filosofi

Vår Vision är att släktgården skall leva, drivkraften är att leva av det naturen ger och tillfredsställelsen är att ansvara för varje led i produktionskedjan. Strävan är att i alla led visa omsorg om naturliga förlopp och beteenden, så att djuren ges en värdig tillvaro och ett värdigt slut. Jordbruket drivs småskaligt på ett modernt sätt grundat i traditionen om Kretsloppstänkande och omsorg om naturliga förlopp.

Utgångspunkten för våra produkter är det Lokalt Halländska och den Nordiska traditionen. Vi värnar den traditionella smakbilden och vill lyfta fram det nordiska mathantverket. Genom vårt stora hantverkskunnande förädlar vi Gårdens tillgångar, och när dessa inte räcker till köper vi in råvaror av likvärdig kvalitet med så lokal produktion som möjligt. I de fall vår kompetens eller möjligheter inte är tillräckliga sörjer vi för att ha kontroll över hela produktionskedjan, vi väljer leverantörer och samarnetspartners med stor omsorg.

Vår övertygelse är att naturligt uppfödda djur ger dig ett mer välsmakande kött med högre näringsinnehåll. Vår övertygelse är att din yllemössa värmer lite mer när du vet att fåren som ullen kommer ifrån har det bra.

Vi vet att mat av naturliga råvaror förädlade med varsam hand så långt i från stress som det bara står till är bättre för dig, mig och vår jord. Därför garanterar vi dig en produkt där alltid Glädje och Kärlek står överst på ingrediensförteckningen.

Så vad menar vi då? Läs mer konkret här

Vi är mycket stolta och glada över att Jordbruksverket och Europeiska landsbygdsfonden väljer att stödja vår verksamhet och hjälpa oss att utveckla den. Gården är under omläggning till eko, där satsningen på utegrisar är den största och mest omfattande delen av omläggningen. Grisarna ska bo i MOP-hyddor som enkelt flyttas runt i markerna. Grisarna kommer på så sätt att sköta ogräsbekämpning genom bökning, samt viss direktgödsling. Samtidigt generatioonskiftar vi. När nu Johan och Camilla tar över verksamheten gör de det med nya hållbara idéer och med våra föräldrars erfarenhet i ryggen. Under 2017 påbörjades resan som kommer att fortsätta ett par år frammöver.

------------------

Beläget i kustnära Åsa, cirka två mil söder om Kungsbacka i Norra Halland ligger Hamragård i en dal omgiven av skogsbeklädda kullar. Hamragård finns omnämnt sedan 1600-talet, och den har varit i släktens ägo sedan fyra generationer och drivs idag av familjen Sten. På Hamragård finns både åkermark och skog. På åkrarna odlas stråsäd och vall som foder och bete till djuren. Här finns ryafår som betar gårdens vallar, samt en mindre besättning grisar. På markerna odlas främst spannmål och vall som foder till djuren, men även potatis, frukt, bär och grönsaker till husbehov.

Gårdens namn, Hamragård, kommer av hamra som betyder stenig höjd, gården på den steniga höjden. Gården är belägen i en dal, som omgivs av steniga kullar och berg i dagen beklätt med skogsmark. Berget går i dagen i utkanten av våra marker där husen ligger, vilket kan förklara namnet.

Gårdens Historia

Johan Berndt Carlsson åkte som ung pojkspoling för att söka guld och lycka i Amerika. Han åkte ifrån ett fattigt sekelskiftessverige och Asarum i Blekinge mot något nytt och spännande. Historierna han hört var många, att man gav bort land, att det fanns arbetstillfällen och att man kunde skära guld med täljkniv. Ungefär samtidigt tänkte Ingrid-Maria från Ljungby i Småland samma sak. Även hon packade väskan som så många andra i iver att finna något bättre och styrde stegen mot Amerika. Hon fick arbete som kokerska, och Johan Berndt försörjde sig som smed. Där, i svenskkolonin i Denver, Colorado strålade deras vägar samman, snart gifte de sig, köpte en gård och fick sex barn. Men de saknade Sverige, tiderna där hemma blev bättre och hemlängtan blev allt starkare. I början av 1900-talet sålde man allt man ägde och gjorde slag i saken.

Stadd i kassa kom familjen till Idala för där hade man släkt. Johan Berndt upptäckte snart att  Åsa 1:1 Hamragården var till salu. Under en auktion på Åsa Gästgifveri slantade han upp köpeskillingen kontant och köpte den då 38 hektar stora gården med både skogs-och åkermark. 

Stallarna behövde renoveras, och 1906 byggde man en stallbyggnad efter Amerikanska mått med loge, magasin, vagnbod, mjölkrum, häst- och kostall samt svinstia och hönsgård. Visst tyckte folk i bygden att Johan Berndt fått storhetsvansinne, och snacket på byn gick nog. Idag är vi tacksamma för hans storhetsvansinne, ladugården står där än, har blivit ombyggd till svinstall och spannmålsförvaring, men de handtäljda bjälkarna och stommen är fortfarande original.

I krisens Sverige tog pengarna snart slut och maten räckte inte så långt som man önskade. Nu hade familjen 7 barn. Johan Berndt packade åter sin väska och åkte till Amerika för att arbeta ihop pengar. Under tiden drev Ingrid Maria gården med alla sysslor.  Man hade nu får på gården. Några år senare kom Johan Berndt tillbaka och ytterligare 1 son föddes. Såsmåningom kom den näst yngste sonen Einar att ta över Gården.

Tiderna förändrades och Einar och hans fru Klara bytte snart hästarna mot traktor och såningskaret mot såmaskin. Man hade hästar, kor och grisar samt höns. Gården var ju enda inkomstkällan och skulle ge mat till gårdens folk. Einar och Klara fick fem barn, fyra döttrar och en son. Snart flyttade de en efter en ur huset. Det föll sig så att den yngsta dottern kom att ta över Gården.

Einar hade under sina sista år specialiserat jordbruket mot stråsäd och smågrisproduktion, vilket Annette och Martin kom att ta över. Så småningom ville man förnya jordbruket och man köpte några får. Valet föll på den utrotninghotade lantrasen Ryafår.

Idag har jordbruket cirka 20 modersuggor med tillhörande smågrisar, och 40-talet renrasiga Ryatackor. På gården odlas stråsäd och vall som bete till fåren. På vallen tar vi ensilage som täcker fårens foderbehov för vintern. Efter att höskörden är tagen betar fåren vallarna. Spannmålen ges som kraftfoder åt tackorna och grisarna, och överskottet säljs efter skörden. Halmen används under vintern till strö åt grisarna och fåren.

 Du kan läsa mer om våra Får och Grisar här