/morfar_sepia.jpg

/traktor.jpg

/lammet-minimized.png

/garn.jpg

/skarf.jpg

/sg105269-6.jpg

/kungsangslilja.jpg

 
 

Vår morfar sa alltid; en advokat, en läkare och en brandman behöver man förhoppningsvis endast en gång i livet.

En bonde behöver man varje dag, tre gånger om dagen.

 

Beläget i kustnära Åsa, cirka två mil söder om Kungsbacka i Norra Halland ligger HamraGård i en dal omgiven av skogsbeklädda kullar. HamraGård finns omnämnt i kartmaterial sedan tidigt 1600-tal, och den har varit i släktens ägo sedan fyra generationer och drivs idag av syskonen Johan Sten och Camilla Sten. På HamraGård finns både åkermark, vallar, naturbete och så lite skog.  Här finns ryafår som betar gårdens vallar, samt grisar som hjälper till med ogräsbekämpningen. På markerna odlas främst spannmål och vall som foder till djuren, men även potatis, frukt, bär och grönsaker till husbehov.

Gårdens namn, Hamragård, kommer av ordet hamra som är ett gammalnordiskt ord för stenig höjd, gården på den steniga höjden. Gården är belägen i en dal, som omgivs av steniga kullar och berg i dagen beklätt med skogsmark. Berget går i dagen mitt på gårdsplan, vilket kan förklara namnet.

Johan Berndt Carlsson åkte som ung pojkspoling för att söka guld och lycka i Amerika. Han åkte ifrån ett fattigt sekelskiftessverige och Asarum i Blekinge mot något nytt och spännande. Historierna han hört var många, att man gav bort land, att det fanns arbetstillfällen och att man kunde skära guld med täljkniv. Ungefär samtidigt tänkte Ingrid-Maria från Ljungby i Småland samma sak. Även hon packade väskan som så många andra i iver att finna något bättre och styrde stegen mot Amerika. Hon fick arbete som kokerska och Johan Berndt försörjde sig som smed. Där, i svenskkolonin i Denver, Colorado strålade deras vägar samman, snart gifte de sig, köpte en gård och fick sex barn. Men de saknade Sverige, tiderna där hemma blev bättre och hemlängtan blev allt starkare. I början av 1900-talet sålde man allt man ägde och gjorde slag i saken.

Stadd i kassa kom familjen till Idala för där hade man släkt. Johan Berndt upptäckte snart att Åsa 1:1 Hamragården var till salu. Under en auktion på Åsa Gästgifveri slantade han upp köpeskillingen kontant och köpte den då 38 hektar stora gården med både skogs-och åkermark.

Stallarna behövde renoveras, och 1906 byggde man en stallbyggnad efter Amerikanska mått med loge, magasin, vagnbod, mjölkrum, häst- och kostall samt svinstia och hönsgård. Visst tyckte folk i bygden att Carlsson i Hamragår'n fått storhetsvansinne, och snacket på byn gick nog. Idag är vi tacksamma för hans storhetsvansinne, ladugården står där än,visst har den blivit renoverad men de handhuggna bjälkarna och stommen är fortfarande original.

I krisens Sverige tog pengarna snart slut och maten räckte inte så långt som man önskade. Nu hade familjen sju barn. Johan Berndt packade åter sin väska och åkte till Amerika för att arbeta ihop pengar. Under tiden drev Ingrid Maria gården med alla sysslor och tjänstefolk. Man hade nu får på gården. Några år senare kom Johan Berndt tillbaka och ytterligare två söner föddes. Så småningom kom den näst yngste sonen Einar att ta över Gården.

Tiderna förändrades och Einar och hans fru Klara bytte snart hästarna mot traktor och såningskaret mot såmaskin. Man hade hästar, kor, grisar och höns. Gården var ju enda inkomstkällan och skulle ge mat till gårdens folk. Einar och Klara fick fem barn, fyra döttrar och en son. Snart flyttade de en efter en ur huset. Det föll sig så att den yngsta dottern, Annette kom att ta över Gården.

Einar hade under sina sista år specialiserat jordbruket mot stråsäd och smågrisproduktion, för sådan var ju tiden. Detta kom Annette och Martin att ta över. Så småningom ville man förnya jordbruket och man köpte några får. Valet föll på den utrotninghotade lantrasen Ryafår.

Under 2017 påbörjades en ny resa i HamraGårds historia. Då tog syskonen Camilla och Johan över som fjärde generationen, och ekocertifierade HamraGård.

- Vi tar tar över verksamheten med nya hållbara idéer och med våra föräldrars och förfäders erfarenhet i ryggen, säger Camilla.

- Grisarna bor i mobila hyddor som enkelt flyttas runt i markerna. På så vis sköter de ogräsbekämpning genom bökning, samt viss direktgödsling. Vi tar till vara hela fåret och all ullen. Vi är övertygade om att relationsmat av hög kvalitet är framtiden och vi ämnar gå den vägen! menar Johan.

 

Idag har jordbruket cirka 20 modersuggor, de flesta av rasen Duroc, med tillhörande smågrisar, och ca 50 renrasiga Ryatackor. På gården odlas stråsäd och vall som bete till fåren. På vallen tar vi ensilage som täcker fårens foderbehov för vintern. Efter att höskörden är tagen betar fåren vallarna. Spannmålen ges som kraftfoder åt tackorna och grisarna, och överskottet säljs efter skörden. Halmen används under vintern till strö åt grisarna och fåren. Vi har även natur- och strandbeten.

Det mesta av produktionen både kött och ull säljs från gårdsbutiken direkt till konsument, eller till närliggande restauranger. Vi är mycket glada och stolta över de fina samarbeten vi har, och vi är oändligt tacksamma för alla våra kunder! Utan er är vi ingenting! 

Du kan läsa mer om våra Får och Grisar här